Ingen rök utan eld - SAS och Bombardier

Varför tänkte inte SAS på att det lika väl kunde handla om sabotage?

Jag erkänner att jag aldrig känt mig trygg när jag någonsin rest på ett Dashplan. Aldrig. Jag föredrar större flygplan, och har alltid planerat mina resor för att försäkra att jag får sitta på ett någorlunda (i mina tankar) stadigt flygplan. Jag står helt enkelt inte ut med tanken att flyga på ett propellerplan.

När nyheten om det första olyckan med ett SAS Dash-plan slog igenom tänkte jag att det nog var just det - en olycka - och att utredaren skulle komma på orsaken snabbt nog. Tack och lov var ingen skadad. Men när olyckorna sedan tog fart, efter tillsynes år av tysthet på den fronten - det var första gången jag (och säkert många andra) fick veta att SAS alltid haft problem med dessa flygplan - tänkte jag att det väl kunde handla om att någon missnöjd anställd på verkstaden låg bakom olyckorna, dvs. att det kunde handla om sabotage. Man kan fråga sig varför SAS hittills hade varit tyst om tidigare incidenter?

Istället finner SAS det lämpligare att gå ut och anklaga tillverkaren utan att ha först kontrollerat det uppenbara - vilka som haft tillgång till flygplanen och hur dessa hade underhållits. Är detta inte praxis inom branschen? Andra flygbolag gör sådana kontroller nästan reflexmässigt när sådana händelser inträffar, och har gjort det sedan långt innan "världsterrorism" blev ett faktum. De amerikanska bolagen, som är så måna om sina kunder och konkurrensen, tar sällan något för givet. Dessutom är de medvetna om att det skulle stå dem dyrt om de skulle anklaga en tillverkare och det sedan visade sig att det var deras egna anställda som hade slarvat.

Men nej. Detta är uppenbarligen uteslutit från början i fallet SAS, då ledningen tycks vara av den märkliga uppfattningen om att SAS, som drabbats av så många personalproblem under de senaste åren, aldrig skulle kunna drabbas av slarv eller medvetet sabotage, som kunde t.o.m. ha varit utfört av de egna anställda. Det är en fruktansvärt korkad inställning. Som så många andra företag i Sverige kommer självgodheten att ta kål på verksamheten.

"Det här är ett mycket oskandinaviskt beteende i syfte att försöka spela bort oss," säger SAS informationsdirektör Bertil Ternert till di.se. Vad var det jag sa? Vadå oskandinaviskt beteende??? Som om skandinavier aldrig skulle komma på tanken att bete sig likadant. Självgodheten, alltså. Den är aldrig långt ifrån ytan.

Och nu slår Bombardier tillbaka. Hittills hade de varit förberedda att vänta tills den danska haverikommissionens utredning var klar, medan SAS slog vilt omkring sig med alla sina läckta rapporter och anklagelser. Och svenska media har hjälpt till med drevet, då de inte precis varit opartiska i sin rapportering. Inte en enda av mediehusen har kommit på tanken att det faktiskt kunde handla om slarv eller sabotage. Bombardier har uppenbarligen fått nog, och slår nu tillbaka genom att bl.a. hävda att felet ligger hos SAS tekniker. Dock är sista ordet än inte sagt. Det blir därför spännande att se hur det hela utvecklar sig framöver.

Källor: DN, DN, DN, DN, DN, DN, SVD, SVD, GP, SVD, SVD