Head-in-sand-mentalitet

Än en gång har vi ett exempel på den svenska "head-in-sand" mentaliteten. På Aftonbladets hemsida idag kan vi läsa en artikel med rubriken JK: Poliser ljuger - Justitiekanslern riktar hård kritik mot rättsväsendet.

I en och samma intervju riktar justitiekanslern Göran Lambertz kritik mot polisen och domstolarna, alltså mot det svenska rättsväsendet, samtidigt som han drar denna kritik tillbaka.

"Poliser ljuger och domstolarna har för bråttom, hävdar justitiekansler Göran Lambertz. Följden blir att oskyldigt dömda personer sitter i svenska fängelser....Domstolarna ställer inte alltid så höga krav på bevisningen som det är meningen att de ska....polisutredningar ofta enkelriktade, det vill säga inriktade på att den misstänkte är skyldig....I vissa poliskretsar finns en kultur som innebär att man ibland ljuger för att skydda varann eller för att få fast en person som man tror är skyldig. Det är oerhört allvarligt."

Han säger att det finns "systemfel i brottmålsprocessen i hela kedjan, från polisutredning via åklagarbeslut till domstolsprocess." Enligt artikeln så tror han att "det finns problem i alla delar av kedjan."

Ändå säger han direkt efter det att "vi har ingen korruption. Alla är hederliga och vill göra sitt bästa. Det är vikigt."

Är det bara jag som tycker att detta är ytterst märkvärdigt? Är det sista uttalandet inte den raka motsatsen av det han sa i början av samma intervju?

En opartisk, kunnig forskare som hade gjort sådana upptäckter hade snarast dragit slutsatsen att det finns korruption, samt att det finns ohederliga människor i rättssystemet, kanske till och med i väldigt hög grad.

Varför är man så rädd för att sätta ord på saken? Därför att det finns reportrar som blir ilskna över sådana kommentarer och piskar upp sina läsare och tv-tittare med partiska reportage i stället för att undersöka saken?

Att göra som justitiekanslern gör, det vill säga, att neutralisera den till synes tunga kritiken i samma anda som den ges leder endast till att inget görs åt problemet och att krisen i rättsväsendet blir ännu värre.

Är justitiekanslern inte modig nog att påpeka fel i systemet utan att behöva krama om de han kritiserar så bör han nog lämnar sitt uppdrag till någon annan, ty detta slags uppträdande hjälper ingen. Vi har inte råd att uppmuntra det svenska folket att stoppa huvuden ännu djupare ner i sanden.